Jag har lärt mig mer om begreppet woke, genom att läsa en artikel av John McWhorter i The New York Times (20 feb, 2025).
Begreppet har anor sen 1930-talet i svart engelska. I exempelvis låten Scottsboro Boys av och med bluessångaren Huddie Ledbetter (populärt kallad Leadbelly) betydde frasen staying woke att vara medveten om att det finns krafter i samhället som befrämjar ojämlikhet och speciellt är ute efter att hålla nere fattiga och svarta. Woke var ungefär liktydigt med ”vänsterinriktad politisk medvetenhet”; för jämlikhet, mot rasism osv.
Någon gång på 2010-talet tog woke steget från svart engelska till att bli accepterat också i normalspråket.
Men mycket snabbt kom ordet då också att genomgå en ”pejoration”, eller ”negativering” (en inte ovanlig språklig process). Ordets betydelse gled från att syfta på dem som har en vänsterinriktad politisk medvetenhet, till att antyda att alla som saknar den ”rätta” politiska medvetenheten skulle straffas, undvikas eller förlöjligas.
Woke kom att likställas med det nedsättande politiskt korrekt (förkortat P.K.). De som åstadkom och stod för denna pejorativa/nedsättande laddning av begreppet woke var förstås den politiska högern.
(Frågan är ju, om det ligger något sakligt motiverat i denna negativering? För mig, som alltid sett mig som vänster, ter sig ett flertal woke-ståndpunkter goda och riktiga. Jag menar jag ser mig som antirasist, feminist (hm, nåja), för jämlikhet osv. Men jag vill ju verkligen inte skriva under på, att alla som inte exakt delar mina åsikter är moraliskt förkastliga människor, som ska fördömas och absolut inte bör inneha några viktiga positioner i samhället… )
Från cirka 2022 har emellertid woke genomgått också en tredje möjlig betydelseförkjutning, en “semantisk breddning”, om man så vill (heller inte någon ovanlig språklig process). Nu började man (åtminstone i den anglosaxiska världen) kunna tala om the woke right. Detta betecknar en inställning som säger att det finns en konspiration mot människor som vi, mot ”folket”, nämligen den djupa staten. Vi måste gruppera oss med likasinnade och utöva vår kollektiva makt mot den styrande eliten.
Dylik högerwoke orienteras mot ett drag som de illiberala (fundamentalistiska, absolutistiska) falangerna inom såväl vänstern som högern delar: detta att inte tillåta några avsteg från den rätta inställningen, det rätta åsiktspaketet. Om den renläriga vänster-wokeismen fokuserar på den toxiska maskuliniteten som roten till allt ont, så intar inom höger-wokeismen den djupa staten samma roll.
Det är således numera möjligt att inte bara vara politiskt korrekt vänster, man kan vara P.K. höger i stället.
Den som försöker tänka själv och inte ansluter sig till majoritetens inställning (den rätta läran) inom respektive åsiktsblock riskerar att bli förlöjligad, mobbad, cancellerad, utesluten…
Det slår mig, att dessa förhållanden – kraftfullt understödda av blixtsnabbt och ocensurerat verkande sociala digitala medier – måste vara en grundläggande faktor i vår tids förödande extrema polarisering av åsikter och samhällen. Wokehögern strider mot wokevänstern, ingendera falangen försöker förstå eller ens prata med den andra, bådadera tar heder och ära av varandra.
I ett tidigare blogginlägg (se även det här, och det här inlägget) listade jag ett antal vänsterwoke-ståndpunkter. Jag är sämre på högerwoke. Jag gör ett försök att komma på några typiska attityder och åsikter:
vänsterhögerwoke-1Själv leker jag att jag är en sån som försöker tänka själv…
Liked this post? Follow this blog to get more.