Detta f.d. torp fungerade i forntiden som småskola. Sålunda påbörjade jag här min långa utbildningsresa från omedvetet hanbarndjur till klok och bildad äldre herre (nuläget m.a.o.); här gick jag i 1:a och 2:a klass, 1957-1959. Till det yttre är huset sig ganska likt, ser snarast bättre ut idag än då, fungerar som sommarställe för en dansk familj. De lät mig vänligt gå in och ta mig en titt, och inuti, ja där är allt förstås totalt förändrat, även om själva (klass-)rummet finns kvar. Så här ser det ut idag:
Och så här såg det ut den 20:e februari, 1958:
Endast genom att ta hjälp av lokalbefolkningen lyckades jag hitta min gamla skola. Den är nämligen ensligt belägen, mitt i skogen (nästan precis mitt i faktiskt). Glädjen var stor vid återseendet (från min sida i varje fall).
Den tidssusande euforin blev ännu större när jag dessutom upptäckte min gamla skolväg. Visserligen har man nu haft fräckheten att anlägga en stor riksväg rakt över den lilla skogsväg/-stig, cirka 1 km lång, på vilken jag varje morgon anträdde vandringen från mitt hem till min skola, för att sedan på eftermiddagen, full av nya kunskaper, vända tillbaka samma väg. Så här ser den ut idag:
Tänk, träden var större förstås, men annars var den sig väldigt lik! Den var fortfarande omgiven av skog, alltså inte av virkesåkrar och kalhyggen (som 90 procent av den svenska s.k. skogen numera består av)! Detta gladde mitt hjärta…
Liked this post? Follow this blog to get more.