Saxat ur Omni.se:
Gazabor känner sig allt mer övergivna: ”Trumps öra viktigare än alla som dör”
Efter nio månaders krig börjar Gazas invånare känna sig allt mer övergivna av omvärlden, skriver Haaretz som pratat med människor i flyktinglägret i Nuseirat.
En kvinna säger att ingen längre pratar om alla som dör och lemlästas i kriget.
– I USA är Trumps blödande öra viktigare. Europa har fullt upp med valen i Storbritannien och Frankrike. Protesterna och marscherna i världen är helgaktiviteter, säger hon.
Hon berättar att hon nyligen besökte en granne tillsammans med sina barn och att de då pratade om slutet på kriget och hur de skulle återgå till en normal vardag.
– I går dödades hon och hennes barnbarn av en israelisk robot. Hennes liv tog slut, inte kriget.
Kommentar: Förlåt, men jag finner världen absurd. Eller snarare, människorna är absurda. Vi är ologiska, känslostyrda varelser. Miljontals amerikaner sägs nu kunna komma att rösta på den egotrippade sociopaten Donald Trump bara för att han har blivit skjuten i örat. Och, kanske ännu viktigare, bara för att han kom ihåg att hissa upp en knuten näve i luften med den amerikanske flaggan i bakgrunden precis efter attentatet. Jag frågar mig: Har dessa händelser på något sätt förändrat Trumps politik? Eller honom som person? Nä, knappast.
Och detta att Israel och Ryssland ostraffat kan få hålla på och hålla på att döda försvarslösa civila. Och inte bara det. Stora delar av världen tycker detta folkmördande är helt ok. Skurkstater som Kina, Indien, Iran – och ja, USA, när det gäller Israel…
Nä, den stora världen är till stora delar helt för jävligt ordnad, om ni frågar mig. Den lilla världen, med familj, vänner, privatliv osv., ja den är väl inte heller alltid så lätt att växla (som mamma brukade säga). Men den är att föredra, absolut.
Min ambition och karriärslystnad så länge jag jobbade var att inte få sparken. När det gäller umgänget människor emellan satsar jag på att uppnå en acceptabel grad av mänsklig hygglighet…
Liked this post? Follow this blog to get more.
Så extremt hemskt, van – ( fan) sinnigt frustrerande, att så många lider och dör för att en del med makt ska få sitt lystmätes övergrepp, härska, erövra, släcka liv… förverkligat.
I brist på medkänsla, kärlek, trygghet…blir människan ett värre rovdjur än någon annan varelse på jorden.
De e- rövarnas !!! fokus är nu på ett skjutet öra istället för tusentals skjutna människoliv. Bra att du skriver om det Jörgen. Men maktlös känner jag mig! Vad gör jag? Ska jag be till universums Kärlekskraft att dessa rovdjur förändras ? Vad kan jag förändra annat än mig själv- min egen rovdjursnatur ; fortsätta tro på medmänsklighet och respekt för andras liv och försöka leva efter det själv. En droppe i havet…