Idag har jag vårstädat en smula på min inglasade balkong (visserligen i nordostläge, sol blott fram till 10.30, men ändå…) Vädret solar sig ju å det värstaste… Blir nog inget regn förrän i augusti nån gång (vilket jag inte gillar alls iofs; behöver, liksom växterna, vatten då och då för att trivas).
Och så har jag klippt bort förra årets skott på kärleksörten. Den är helt fantastisk, den där örten. Fick den av en ren slump för flera år sen, den blev över i vår lilla bostadsrättsträdgård. Kan inte du ta den? spordes det. Ok då, kunde jag väl… Den har därefter utsatts – icke för vanvård – men för ingen vård alls, på min balkong. Möjligtvis lite vatten då och då. Men ingenting på vintern. Då verkar den gå i ide helt och hållet (ungefär som mitt totemdjur, igelkotten). Men så på våren, ur den torra utmattade jorden, stiger (likt fågel Fenix ur askan) de gröna, nya skotten…
Vad månde bliva? Hur månde det gå för kärleken, i detta onådens år, 2025…?
Liked this post? Follow this blog to get more.