Idag har jag raggat munkar. Jo, jag erkänner, egentligen är det väl nunnor jag alltid drömt om att ragga (ända sen jag såg den där nunnan med rött garter-band runt låret som hon visade upp på scenen i pausen av sing along-föreställningen av Sound of Music i Göteborg som jag och Jakob var och kollade på). Men det är svårt, förbannat svårt (tror jag, för jag har aldrig försökt, om jag ska va ärlig). De flesta nunnor är grymt svårraggade, efter vad jag hört (även om undantag nog säkert finns). Det är en utmaning helt enkelt (en beteckning som så många politiker med förkärlek brukar använda för sånt som egentligen är ett mer eller mindre olösligt problem).
Så tills vidare fick det bli en munkragg idag. Det gick oväntat bra. (Vilket väl visar att jag inte är nån sorts ohjälpligt intolerant monosexuell varelse, när allt kommer omkring kritan.)
Ja, jag snackar förstås om maträtten raggmunk, ingenting annat. Ja va fan, nånstans måste man ju börja, eller?!
Liked this post? Follow this blog to get more.