Min favoritfärg (en av dom) är orange (eller brandgul, som det hette när jag var liten). Jag har till och med köpt en orange bil, för att matcha min orangea keps. Tänk er då min salighet när jag fann mig omgiven av orangekindade papegojor! Detta hände mig i Ecuadors Amazoniska djungel. Våra guider hade kanottransporterat oss till en alldeles speciellt ställe där papegojorna samlas dagligen för att slicka i sig av mineralrikt vatten, som de behöver för matsmältningen.
Via motordriven kanot tog vi oss till rätt plats. Från ett litet “gömsle”, ett hus med tak men utan väggar, kunde vi se ner på en lerig slänt med droppsipprande vatten. Mörkt under regnskogens bladverk, regnet hängde i luften.
Och inga papegojor…
Jojo, de kommer, påstod vår guide. De avvaktar bara lite; tycker det verkar misstänkt med så många fotografer på plats i det lilla huset. Bortemot en halvtimme förflyter; inte så mycket som en enda orange kind syns till…
Men så, jo, uppe i lövverket sitter en skönhet och lurar…
Och så, en efter en, alltfler fåglar flyger ner och slickar girigt i sig av det hälsobringande vattnet. Det är svårt att få vettiga bilder; det är riktigt mörkt i den regntunga skogen:
Blir bättre bilder så småningom när det börjar regna och de färggranna arorna flyger upp och sätter sig i träden. De gillar inte regn nåt vidare, säger vår guide. Vänder ryggen till först, men behagar efter en stund vända den orangea kinden till…
De är ett under av starka, varma färger… (Påminner lite om mitt uppiggande, färggranna kök förresten, så långt från vitt man kan komma…)
Liked this post? Follow this blog to get more.