På promenad i skymningsdagerdimman fick jag höra den… Nationalsången! För det måste det väl vara frågan om när koltrasten prövar sina flöjttoner. Den har ju utsetts till Sveriges nationalfågel två gånger om till och med, om jag minns rätt. Och om Sveriges nationalfågel sjunger så måste det väl vara nationalsången som hörs, eller hur?
Perfekt koltrastväder var det också; tät dimma, stilla. Men den var lite försiktig, den här första; prövande, korta, lågmälda fraser.
Jo jo, Du gamla du fria är väl bra. Men det här är bättre…
Liked this post? Follow this blog to get more.