Vintersolstånd.
Nu står vi på toppen av mörkret.
Nu kan det bara gå utför
mot ljusare tider.
Kurar trygg i mörkret.
Ingen ondska ser mig.
Låter mig inte fångas
i det hårda,
obarmhärtiga
ljuset.
Liten
långsam
och låg
lutar jag mig lugn
mot den milda muren
Försvinn, uslaste utveckling!
O, ljuvaste avveckling!
Bort, förmätnaste något!
Kom, ömsintaste inget!
Liked this post? Follow this blog to get more.