Mina Föredrag

Berättelser om resor och favoritämnen, ackompanjerade av bilder och musik. Följande teman är är tillgängliga och bokningsbara:

Reseföredragen har fått egna sidor. Nedan skisseras tills vidare innehållet i de övriga föreläsningarna ovan. De befinner sig under uppbyggnad och utveckling:

Om rytm

Den vetenskapliga bakgrunden till mitt föredrag om rytm är gedigen. Jag doktorerade 1999 på en avhandling som handlar om rytm: Poesi som rörelse i tiden. Om vers som källa till kognitiv rytmisk respons. Exemplet Elmer Diktonius.

Men den föreläsning som här skisseras är i ordets bästa mening populärvetenskaplig. Den handlar om när, var och hur vi människor använder vår rytmiska förmåga till att rytmisera framförandet och uppfattningen av poesi och musik, samt, inte minst, varför vi gör det.

Det blir lite grundläggande teori, men framför allt många exempel; diktgenrer från rytm och ramsor för barn och medeltida knittel (kallas nu för tiden rap) till modern fri vers. Därtill musikaliska provstycken från Rock Around the Clock till Mozartliga symfonier.

Få företeelser förmår som rytm få en publik på gott humör – särskilt om publiken aktiveras och får delta en smula. Detta ämnar jag utnyttja. 

Om Elmer Diktonius

Den andra halvan av min doktorsavhandling (se ovan) handlar om den finlandsvenske poeten Elmer Diktonius; hans biografiska bakgrund tas upp, men framför allt vill jag beskriva Diktonius rytmiska biografi, dvs. hur hans sätt att skriva dikter utvecklas och lockar till rytmisering av olika slag.

Diktonius publicerade diktsamlingar och kulturjournalistik från 1921 till 1951. Han började som explosiv expressionist; Jaguaren och Röd-Eemeli är verk som ofta förekommer i diktantologier. Lugnade sig så småningom och fick “mull på nosen”, skrev mycket naturlyrik med förankring i den finska myllan.

Föreläsningen handlar om Diktonius liv och verk. Riklig exemplifiering i form av uttrycksfulla och djupt kända diktrecitationer utlovas.

Om Cornelis Vreeswijk

Cornelis Vreeswijk blev snabbt en ledande figur i den svenska visrenässansen under 1960-talet. Han musikaliska förebilder var dels europeiska (Brassens, Bierman, folkliga holländska visor), dels amerikanska (blues, folkrock, Dylan). Hans fräcka texter bidrog med något nytt i den svenska vistraditionen, samtidigt som det går en rakt nedstigande linje från Cornelis till Bellman. De skapade t.ex. båda sitt specifika persongalleri, ofta med figurer från samhällets botten, skildrade utan sentimentalitet, men med icke fördömande ömhet.

Jag har spelat och sjungit Vreeswijk i hela mitt liv. Så de musikaliska illustrationer som ges i föreläsningen består dels av Cornelis i original, dels av mina versioner av hans låtar.

Om den svenska vistraditionen

Vad är utmärker egentligen en visa? Bra fråga, som jag försöker besvara i föreläsningen om den svenska vistraditionen, från Carl Michael Bellman till Cornelis Vreeswijk. Det handlar om en synnerligen rik tradition; bland textförfattare och trubadurer som tas upp kan nämnas: Dan Andersson, Nils Ferlin, Birger Sjöberg, Evert Taube, Ruben Nilsson, Ulf-Peder Olrog, Povel Ramel, Olle Adolphsson, Beppe Wolgers, Lars Forsell, Owe Törnqvist.