Min Blogg

Norråtut

Mot norr en trana flög idag
följde vårens lag
Från marken längtansfull
en tanke steg:
O, om jag fått flyga med…

Men men men, nä nä, inte det inte…

Jag är inte med
Jag smälter inte ned
Jag slår inte ut
Jag drar inte norråtut
Jag sitter där jag sitter,
inte bitter, inte bitter…

Poor Things

Just hemkommen efter att ha sett filmen Poor Things. Mina spontana intryck: Bisarr, intressant och annorlunda film. Mest fängslades jag av det säregna vidvinkelfotot och det egensinniga soundtracket. Omoralisk och snuskig så det räckte var den också förstås. Sånt är ju kul, för stunden… Men absolut sevärd film, helt klart.

Och Emma Stone är suveränt bra i huvudrollen, verkligen så.

Saxar några klipp om filmen:

Emma Stone i härligt galet mästerverk

Har fått hela elva Oscarsnomineringar

Hennes porträtt av Bella Baxter är fantastiskt. Med sina uttrycksfulla ögon och sin kropp i mer eller mindre avklätt skick som vapen, drar hon fram som en tornado genom filmen.

Det är kolsvart humor, vass dramatik, kvinnlig frigörelse… Lanthimos blandar och ger helt hämningslöst. Foto, scenografi, effekter, musik och allt annat håller toppklass. Guldlejonvinnaren från Venedigfestivalen liknar inget annat som skådats på film tidigare.

Vilt och vackert när monsterflicka tar världen med storm i ”Poor things”

Yorgos Lanthimos första film sedan ”The favourite” handlar om en vetenskapsman som återupplivar en kvinna med ett spädbarns hjärna.

Kulturnyheternas filmkritiker Caroline Hainer häpnas över Yorgos Lanthimos hajpade ”Poor things”, om en kvinnas resa mot frihet och självkänsla – via sexualiteten.

Vårpromenad?

Bland det första som hände på min promenad idag var att en sån här liten gynnare flög upp från där han höll hus:

En bofink, alltså. En av dom första. Och då blev man ju glad. Men han sjöng inte. Och det kan man ju förstå. Det är attans kallt i grunden, som jag brukar säga. Solen lyser, och det ser gott ut inifrån. Men när man kommer ut så isar det i vinden… Jag skulle heller inte haft nån lust att brista ut i nån smattrande katedraldrill, om nu nåt sånt hade vart aktuellt.

Men sen fanns ju dom här små sovdulillavideungarna förstås… Dom säger man ju inte nej till, om man så säger.

Lite längre fram inspanades oväntat nog lite rött mitt i den ganska färglösheten. Dom här var från i fjol:

Men dom här var från i år. Näst intill nyutslagna, skulle jag tro:

Jo, jag tackar jag… Hasselblom, d’ä godis dä. Litet men läckert.

Och så dök den här upp/ner. Vete fan var den hör hemma; i-går, i-sen eller i-nu…? Den är väl lite mer realistisk. Som det egentligen är, om man säger så…

Provokation

Asså, jag blir så jävla provocerad, här tror man att man lever i en konkurrenskraftig tillväxtekonomi baserad på en betydande industriproduktion och en tjänstesektor på frammarsch, där finansmarknaden är inne i ett spännande expansivt skede – och så kommer det fram att detta hela tiden bara har varit ett helt vanligt sketet jävla ekosystem!

Sara Granér i All I Want For Christmas Is Planekonomi (2012)

Värmebölja!

Ja idag har det sannerligen vart hett! Tvåsiffrigt på min glädjetermometer. Värmeböljan väntas dock inte hålla i sig. Redan på söndag ska det bli svalare. I morgon förväntas dessutom snö eller regn falla till marken. (Parodi på hur vissa av SVT:s meteorologer uttrycker sig.)

Apropå morgondagens väder: Trafikverkets nya satsning, ett specialinköpt ånglok som går som tåget hur blött det än är:

Apropå det förväntade söndagsvädret: soligt men svalt: