Idag tog jag en promenad i det som förr kunde kallas skog. Numera är det mest frågan om virkesåkrar eller granplantager. Det finns inte mycket egentlig skog kvar i Sverige, dvs. en blandning av olika trädslag, barrskog och lövskog, undervegetation av t.ex. blåbärsris, gläntor, ungskog, gammelskog… I stället finns det ett överflöd av planterade granar, mer eller mindre tättstående; monokulturer utan biologisk diversitet, med ett enda syfte: att växa så snabbt som möjligt (förhoppningsvis inte lägga sig platt för första bästa storm, eller duka under som lättåtkomligt barkborremumsmums) för att så kalavverkas med så stor ekonomisk vinning för ägaren som möjligt.
Det är en styggelse, enligt min ringa mening…
Det är också en verklig utmaning för en fotograf att finna motiven i detta människoskapade moraslandskap och inte bara bli deprimerad och ge fan i alltihop… Jag tog några bilder i alla fall; estetiserande misärografier till stor del, märk väl, dvs. jag anstränger mig för att se det sköna i det fula. Bilderna finns på Flickr, en sight som är bättre ägnad att visa bilder än denna hemsida.
