Arla uppvaknanden kunna stundom vara av synnerligen obehaglig art:
– Aaaajjjj!!! Kramp i vaden! Snörpvad, typ!
– Vad sa du?
– Kramp i ena vaden! Nej, i andra vaden, menar jag.
– Vad var det det var, sa du?
– Det var kramp i vaden!
– Var det var i vaden?
– Nej, nåt var var det inte.
– Men VAR i vaden var det?
– Vet inte så noga var. Men det var i ena vaden, inte i den andra.
– Men du! Nyss sa du ju det var i den andra! Och nu var det plötsligt i den ena i stället!
– Tja, nånstans till vänster i höger vad, var det. Var som helst där du inte skulle vilja att det var, där var det.
– Hur var det då?
– Det var för jävligt! Hoppas det inte varar för länge.
— Vad jobbigt det låter! Men var inte rädd! Vet du vad, jag vet inte vad du tror, men jag slår vad om att det snart går över!
Homonymer
Dialogen ovan leker med homonymer i språket, dvs. ord som låter likadant, men kan vara olika ordklasser och betyda helt olika saker. Framför allt vitsas det med vad och var.
Ordklasser och betydelser
Ordet vad kan vara (utdrag ur SAOL):
1vad relativt pronomen
• jag vet inte vad som har hänt; vad som helst kan ha hänt
2vad interrogativt pronomen
• vad heter du?
3vad adverb
• vad vackert det är i dag!
4vad substantiv ~et; pl. ~
1 vadställe; till vada
2 vädjande till högre rätt
3 ett enkelt spel om pengar: slå vad; hålla vad
5vad substantiv ~en ~er
• bakre del av underben
6vad substantiv ~en ~ar
rörligt fiskeredskap av nät, not
Ordet var kan vara (utdrag ur SAOL):
1var adverb
• var är Eva?; jag vet inte var hon är; var som helst; här och var på olika ställen
2var pronomen; n. ~t
• varje: var människa; i var mans mun; var och en, gen. vars och ens, n. vart och ett varje människa; var tredje dag t.ex. måndag, torsdag, söndag ...
3var substantiv ~et
• grumlig, gulaktig vätska i inflammerad vävnad
4var substantiv ~et; pl. ~
• överdrag till kudde
5var substantiv ~en ~ar
• en fisk
6var oböjligt adjektiv
1 ⟨åld.⟩ skygg, vaksam, försiktig
2 ⟨åld.⟩ varse
PLUS var av verbet vara:
vara verb imperativ: varkonjunktiv vore, varit, pres. är konjunktiv vare, imperfekt/preteritum: var
• Anna var duktig; Peter var lärare; Olof var i Stockholm
Fonotax och andra auditiva urvalsmekanismer
Sen kan man undra över språkets auditiva urvalsmekanismer, dvs. dels över vilka fonemkombinationer språkets fonotax tillåter eller inte tillåter (exempel: ng-ljud i början av ord går inte i svenska, tre konsonantfonem i rad går däremot utmärkt i början av svenska ord, såvida det första fonemet är ’s’, som k skriva t.ex.), dels över varför vissa tillåtna fonemkombinationer är upptagna och använda, medan andra inte är det. Ta fonemkombinationen [v +vokal +d], som är aktuell i den lilla dialogen ovan. Om vi testar svenskans 9 vokalfonem här finner vi följande:
vad
vod*
vud*
våd
ved
vid
vyd*
väd-er
vöd*
5 av 9 vokalfonem används alltså i denna kombination, men de resterande 4 inte. Varför inte? frågar jag mig. Det finns ingenting i svenska fonotaktiska (oskrivna) regler som motsäger eller omöjliggör fonemkombinationerna [vod, vud, vyd, vöd]. Urvalet, det som faktiskt används, tycks vara helt slumpmässigt. Fritt fram alltså för bildandet av nya ord, vid behov!
Behövs det kanske ett nytt verb:
Det är underbart att vuda en stund på morgonen!
Eller ett nytt substantiv:
Jag skulle vilja ha ett kilo färskt vyd, tack!
Ett adjektiv kanske:
Hon är alltid så vodsam, det är därför jag älskar henne.
Eller ett adverb:
Rent vödmässigt går det bra, men i praktiken är det omöjligt.
