Det här är Mora-Nisse:
Dvs. han heter Nisse och han bor i Mora. Men han röker hellre cigarrill än åker skidor, som ni kan se. Han befinner sig i Ha Long Bay-området i Vietnam, inte så långt från Hanoi. Jag befinner mig alldeles intill. Det var jag som tog kortet. Vi delade hytt på en turistbåt där i Ha Long Bay, och blev goda vänner.
Lite senare häckade vi i kuststaden Quy Nhon. Det var lågsäsong, får man förmoda, för vi var helt ensamma på en bar alldeles vid stranden mot Sydkinesiska sjön. Vi hade vandrat en bra stund, och tänkte att nu ska vi väl unna oss en riktigt god, törstsläckande och berusande god drink. Vi fick drinklistan till vårt bord. Listan var lång, och vi valde och tvekade länge innan vi bestämde oss. Tyvärr, fick vi veta, just den drinken var slut för tillfället, men kanske någon annan… Ja, vi valde något annat, men fick samma besked: Slut!
Det visade sig till sist att den enda drink som inte var slut var Pina Colada. Ok, varför inte, sa vi, och beställde varsin Pina Colada.
Och så väntade vi… och väntade… och väntade… Efter cirka 20 minuter såg vi ett par grodslukartonåringar anlända med något som misstänkt liknade en systemkasse i handen; vi kunde ana flaskkonturer genom plasten.
Och mycket riktigt, några minuter efter varuleveransen fick vi våra drinkar, gula och vackra och mycket välsmakande. Och inte var det för varmt heller. Och mycket glest med folk; precis som det ska vara, om ni frågar mig. Detta hände sig i december 2013, långt innan några corona-virus ens var påtänkta, så det var inte det. Skönt att slippa dessa ohängda homo sapiensiska invasivier bara. Här sitter jag och fånflinar mot min van gogh-gula drink:
På Bilder hittar ni åtskilligt fler bilder av mänskliga varelser. De flesta är vietnameser, men en och annan svensk kryddar (?) anrättningen. Ni kan ju roa er med att se om ni kan gissa vem som är vem; vietnames eller svensk? (Roligt att dela ut sådana lätta uppgifter; alla har alla rätt och alla blir glada!)
