
Och kanske heter jag inte Jörgen Larsson, utan i själva verket Nicolas Flamel? Vad vet jag? Jag har känt mig lite underlig senaste tiden.
I huvet på Jörgen T
Och kanske heter jag inte Jörgen Larsson, utan i själva verket Nicolas Flamel? Vad vet jag? Jag har känt mig lite underlig senaste tiden.
Kajorna umgås
på taket mitt emot
Det gör inte jag
Jag har liksom dömt mig
själv att göra bot
enligt annan lag
En del kämpar och
står i för att stå ut
med varandra
Men jag försöker klara
mig själv och göra slut
med alla andra
Ja, dom som åker med
i sladdrande led
på klotet, så klart
som i en go-cart, så rart
i en helvetes fart
genom über unter vor
zwischen rymden
och alla satans svarta hål
ruttna rovor, snorig kål
under tyngden
Dom som inte känner när Jorden luktar bränt!
Alla dom man inte orkar va med jämt
men har förbannat svårt att va utan!
När man som ett vilset litet barn, skrämt
kurar förnedrad av reklamstinna skämt
i sinnesslöa teverutan
Och du som sitter på din gren
med mentala benen
amputerade jäms med knäna
Vilka slutsatser kan dras
av att ditt liv har gått i kras
och apatierna blitt så suveräna?
Är du klar, är du klar?
Exakt vad har du kvar
att göra förrns du drar?
Du söker den gåtfulla frågan
på vilken livet är ett svar…
(Tänkte det skulle bli en låt av det här så småningom…
Apropå Elfsborg – Feyenoord idag…
– Nä men hej! Häckar du i dom här krokarna? – Nä, hur kan du tro det? Ja, jo, tänkte ta en runda ner till systemet. Fotboll ikväll, vet du. Å fotboll utan öl är som en snickare utan spik. – Ha ha ha, jo, det kan du ha rätt i. Men man får akta sig. För mycket fotboll och man är snart alkis. – Visst, men det kan det väl va värt. Du, från det ena till det andra, fan va gott väder det är. Egentligen synd o gräva ner sig framför teven. Men vad ska man göra, Elfsborg är ju ändå alltid Elfsborg. – Heja di gule! – Just det, jag är fantamej gul som en nedpissad kalsong i själen. – He he, min är mer som en dammig slottsruin, typ. Minns att min gamle svensklärare dillade om det där och det satte sig i bulan. Fan vet vad det betyder, men det låter häftigt på nåt sätt. – Jomen, och om man går o sprätter sina surt förvärvade champanjedroppar både här o där, ja då blir det utgifter o då måste man se till att det blir inkomster. Så nu måste jag till Systemet. In i ena änden och ut i den andra du vet. Och förresten stänger dom snart. – Hadu, ja arriveröken då. – Vi syns.
Blev 7:a till slut. Inte så illa pinkat ändå – av en trähäst, vill säga.
Tack för kaffet.
Aj aj aj, åkte ut i kvarten. Detta efter att ha börjat i stor stil och vunnit fyra matcher på raken i gruppspelet. Vann min grupp, obesegrad. Men sen åkte jag ut i kvarten. Det borde inte ha fått ske. Jag var ju på väg mot svenska mästerskapet, trodde jag.
Vad det gäller? Jo, SM i golfkrocket, singel den här gången. I dubbel är jag ju redan svensk mästare, tillsammans med min kompis Ivar, norrbaggen från Harstad.
För er som inte läst min BT-sommarkrönika i år: “Världen enligt Beck’s Bier x 2” – jag har just lagt ut den på min sakprosasida.
Jo, skulle bara berätta att igår, 16 augusti 2021, fullbordade jag mitt 71:a varv runt solen. Jag har liftat med Jorden hela tiden, kan jag avslöja. Vi (Jorden och jag och många andra) far fram med en hastighet av 107.200 km/tim. Det går 8.760 timmar på ett år, vilket betyder att omloppsbanan är 939.072.000 km lång. Det innebär att jag tillryggalagt 66.674.112.000 km genom rymden sen jag föddes. Tur att man inte behöver cykla själv, typ… Och ännu mer tur att man inte behöver känna av nån fartvind. Det förhindras ju av att atmosfären, som jag omges av, åker med hela tiden. Dessutom finns det ingen vind i rymden alls; tyngdlöst vakuum råder.
Smått fantastiskt ändå, när en tänker på’t…
Bättre en dram i timmen
än en timme i Drammen
Primitivt kiasmepigram som bygger på semantiska specialkunskaper. Man måste veta att dram betyder “sup” på norska. Drammen är kanske inte heller någon särskilt rolig stad, vad vet jag. Abba-mönstret är emellertid tydligt och klart: a: dram, b: timmen, b: timme, a: Drammen.
Bättre en bollkalle i kanalen
än en kall balle i analen
Komplicerad struktur. Abba-strukturen är tveksam i den vanliga positionen; här snarast abab-mönster: a: bollkalle, b: kanalen, a: kall balle, b: analen. Men de båda “a-na” är i sig kiastiska: a: boll-, b: kalle, b: kall, a: balle; tillika semantiskt intrikata: boll blir balle, Kalle blir kall; fonologiska likheter, semantiska olikheter.
Bättre kul ös hos kungen
än kullös i pungen
Liknar närmast föregående exempel; abab-struktur: a: kul ös, b: kungen, a: kullös, b: pungen. Det roliga då? Tja, möjligen nöjsamt att sammanställa kungen med pungen. Därtill förstås leken med morfemgränserna i kul ös, respektive kullös – ett exempel f.ö. på vikten av av att veta när man ska särskriva respektive samskriva.
Bättre att springa i fel fil
än att fila i fel springa
Innehållsmässigt kanske något långsökt, men språkligt fonologiskt mycket finessrikt och komplext. Den kiastiska abba-strukturen är dubblerad! abba 1: a a = springa – springa; b b = fel fil – fila i fel; abba upprepas på lägre nivå: abba 2: a a = fel-fel; b b = fil-fila. [f]-fonemen ger allitteration, springa slutrimmar identiskt med springa. Substantivet fil förvandlas till verbet fila, med helt annan betydelse. Verbet springa på blir på samma sätt till substantivet springa, med väsensskild innebörd onekligen.
Bättre att frysa i tältet
än att tälta i frysen
Ganska ordinärt kiastiskt epigram. Abba-strukturen representeras av a-frysa, b-tältet, b-tälta, a-frysen. Samma ordklass-växling som i närmast föregående exempel: verbet frysa blir substantivet frysen, substantivet tältet blir verbet tälta.
Bättre en tia i handen
än en tjuga i foten
Inga fonologiska finesser alls här. Abba-strukturen saknas dessutom helt och hållet, och ersätts av ett abab-mönster; a b = tia – handen; a b = tjuga – foten. Vitsen ligger här helt på det semantiska planet: handen förvandlas till foten och tian blir en tjuga. Den sistnämnda metamorfosen torde röna uppskattning såsom varande utomordentligt rolig; att ett mynt med räkneordsbeteckning kan associeras till en högaffel är halsbrytande. Att högaffel-tjugan dessutom är homonymt med tjugokronorssedeln (med Selma Lagerlöf på bild; alltmer sällsynt i likhet med alla kontanter) är givetvis en ren tillfällighet, men bidrar onekligen till att få en att utbrista i ett roat ha ha ha.
De sista tre epigrammen analyseras inom kort.