… even if it seems to be the opposite…
Love is not all (Sonnet XXX)
Love is not all: it is not meat nor drink
Nor slumber nor a roof against the rain;
Nor yet a floating spar to men that sink
And rise and sink and rise and sink again;
Love can not fill the thickened lung with breath,
Nor clean the blood, nor set the fractured bone;
Yet many a man is making friends with death
Even as I speak, for lack of love alone.
It well may be that in a difficult hour,
Pinned down by pain and moaning for release,
Or nagged by want past resolution’s power,
I might be driven to sell your love for peace,
Or trade the memory of this night for food.
It well may be. I do not think I would.
Edna St. Vincent Millay, American poet, 1892-1950
En sonett går inte att översätta, inte med bibehållen versform. Det kan möjligen gå att skriva en ny sonett, som liknar originalsonetten, på det andra språket. Men det blir just en ny dikt, något annorlunda. Och det gäller förstås även om, eller kanske just för att, man lyckats bibehålla de 14 versraderna med 5 jamber per rad, liksom rimschemat (som i sonetten ovan) abab cdcd efef gg.
Här ändå, som tolkningshjälp, en svensk version av Edna St. Vincent Millays sonett. Inga rim och ingen regelbunden rytm; fokus på innehållslikhet.
Kärleken är inte allt: den är varken mat eller dryck
Eller en middagslur eller tak till skydd för regnet;
Och inte heller en räddningsplanka för män som sjunker
Och flyter och sjunker och flyter och sjunker igen;
Kärleken kan inte fylla den kvävda lungan med syre,
Eller torka bort blodet, eller spjäla det brutna benet;
Ändå finns mången man som vänslas med döden
Just i detta ögonblick, på grund av brist på kärlek.
Det kan mycket väl hända, i en svår situation,
Kuvad av smärta och kvidande efter lättnad,
Att jag, plågad av nöd bortom viljekrafts förmåga,
Skulle tvingas sälja din kärlek för att få frid,
Eller schackra bort minnet av denna natt mot något att äta.
Visst, möjligheten finns. Tror inte jag skulle göra det.
Har aldrig hört talas om Edna St. Vincent Millay tidigare. Hon lär dock ha varit en uppburen pjäsförfattare och poet – vann som tredje kvinna Pulitzerpriset i poesi. Hon var också känd för sin bohemiska livsstil och för sina många kärlekshistorier med både män och kvinnor… (Wikipedia)
Liked this post? Follow this blog to get more.