Ou Les Puces de Paris Saint-Ouen, si Vous voulez. Där tillbringade vi några givande timmar igår. Tog helt enkelt Metro 4 till ändstationen Point de Clignancourt, promenixade en bit, och så var man där.
Och på denna loppmarknad fanns mer att tillgå än några gamla loppor, det vill jag lova. Vore nästan lättare att räkna upp det som inte fanns, än det som fanns. Jag nöjer mig med några exempel:
Är det E.T. eller Gollum? 
Bättre begagnat f.d. flygande tefat till salu. 
Wurlitzer jukebox, t.o.m. snyggare än den jag minns från Bergvalls konditori i Broaryd. 
Nyskapande hundkojor 
Spännande planscher 
Uttrycksfull gatukonst
Och när man blev trött av överflödet kunde man stärka sig med en rejäl portion av den franska nationalrätten choucroute, dvs. surkål, garnerat med en liten saucisson eller två, nersköljt med en god klunk franskt öl (eller som det heter på latin: birum raxicus). Efteråt naturligtvis en café au lait i läckert färgad fatkopp:
Fascinerande var att iaktta huruledes innehavarna av alla de hundratals olika “butikerna” fördrev tiden, medan mänskorna strosade förbi och ytterst sällan köpte nåt:
Och han som fångade allt det här aktade förstås icke för rov att föreviga sig själv i full verksamhet i någon tillgänglig spegel…
Liked this post? Follow this blog to get more.