Jag lovade ju på nationaldagen att skriva en utredande text med tankar om Sverige, men det blev inget med det. Faktum är att jag är ohemult trött på att hålla på och reda ut saker och ting hela tiden. Det är ju som det är, och det blir som det blir liksom typ ju…
Men visst, jag funderade lite grand på det hela ändå, fick ihop några punkter, positiva och negativa. Faktum är att Sverige är ett extremt land i världen värderingsmässigt, alls icke det lagom-rike vi ibland tänker oss. World Value Survey undersöker och för statistik över kulturellt utmärkande drag i världens länder, och hur de förändras över tid. Allt redovisas i diagram, där den undre vågräta axeln, x-axeln, mäter synen på livet från ren överlevnad (till vänster) till livskvalitet, tillit och självförverkligande (mot höger). Ju längre högerut ett land placerar sig, desto viktigare är individens frihet. Den vänstra lodräta axeln, y-axeln, mäter traditionella värderingar kring religion och auktoritet. Mer traditionella religiösa föreställningar och respekt för auktoriteter hamnar nertill på skalan medan mer sekulära och mindre auktoritetsbundna värderingar hamnar högre upp på skalan. Sverige och svenskarna placerar sig i allmänhet längst upp till höger i dessa diagram – extremt så det förslår!
Här är några punkter jag kom fram till. Säkert finns många fler att nämna; kommentera gärna.
Sverige-pdfSen kan man ju fråga sig om inte nationalstaten är en överspelad och omodern konstruktion? Nja, det verkar inte så för närvarande. Det går en stark nationalistisk trend genom världen; USA, Turkiet, Kina, Ryssland, Ungern, Polen, Brexit-Storbrittannien… Samtidigt finns det livsviktiga frågor som måste hanteras globalt, som klimatkrisen, det sjätte massutdöendet av djur och växter på Jorden, etc. Hur går detta ihop?
Liked this post? Follow this blog to get more.