Under tre timmar i eftermiddag var jag intensivt och koncentrerat upptagen med att “framkalla” bilder; alltså bearbeta dem på datorn. Det var en så angenäm och engagerande sysselsättning att jag glömde tiden. Jag befann mig i det som ibland kallas ett flow. Glömde inte bara tiden, glömde också allehanda otrevligheter, alltifrån min 17 dagar gamla hosta (som höll sig lugn under den här stunden, egendomligt nog) till vetskapen om att vi alla ska dö en gång.
Det var en orgie i form och färg. Det handlade om landskapsbilder från Mähriska Toscana. Form och färg och, inte minst, ljuset… Se bara:
Liked this post? Follow this blog to get more.