I huvet på Jörgen T
Den här lille gynnaren avtecknade sig på min näthinna vid dagens promenad i vårsolen. Den kröp på ett träd, varför jag genast konkluderade att det måste röra sig om en trädkrypare. Så var det också, visade det sig. Tja, var kryper man bättre än på ett träd? Klokt val, om ni frågar mig.
Fler aprilfågelbilder på Flickr.
Idag tog jag en promenad i det som förr kunde kallas skog. Numera är det mest frågan om virkesåkrar eller granplantager. Det finns inte mycket egentlig skog kvar i Sverige, dvs. en blandning av olika trädslag, barrskog och lövskog, undervegetation av t.ex. blåbärsris, gläntor, ungskog, gammelskog… I stället finns det ett överflöd av planterade granar, mer eller mindre tättstående; monokulturer utan biologisk diversitet, med ett enda syfte: att växa så snabbt som möjligt (förhoppningsvis inte lägga sig platt för första bästa storm, eller duka under som lättåtkomligt barkborremumsmums) för att så kalavverkas med så stor ekonomisk vinning för ägaren som möjligt.
Det är en styggelse, enligt min ringa mening…
Det är också en verklig utmaning för en fotograf att finna motiven i detta människoskapade moraslandskap och inte bara bli deprimerad och ge fan i alltihop… Jag tog några bilder i alla fall; estetiserande misärografier till stor del, märk väl, dvs. jag anstränger mig för att se det sköna i det fula. Bilderna finns på Flickr, en sight som är bättre ägnad att visa bilder än denna hemsida.
Nåt ska man ju göra i dessa coroniserade tider. Så jag tänkte: Jag spelar in en hemmagjorder låt. Jag gör om lägenheten till en hemmastudio och gör en hemmavideo. Sagt och … nja, det tog ett bra tag innan det blev gjort, för jag har aldrig gjort nåt tockent förut. Men framåt halvtietiden bidde det det häringa:
Pingvin Pingvin, pingvin vit o svart i frack så fin Pingvin, pingvin vaggar vaggar fram med värdig min Som en spolformad pil igenom vattnet – pow! men som en vaggehoppeklump på land löjets skimmer, mobbvarning, visst, det ser skitlöjligt ut ibland Det är fett orättvist, inte valt det här, jag gör så gott jag bara kan men rund och fet, fötterna därbak, då blir det svårt o gå som en man Jag drömde jag flöge som en rymdraket uti eterns blå ocean jag segla, jag dök, lekte med polarna som värsta aerotoman jag loopade o rollade, vi kändes som förtrollade, uppåt steg som en sol men pannkakener, pladask mina drömmar, i Antarktis iskalla pool Men värst ändå, det hetnar och hetnar ingen vet var det ska ta slut om isen bara fortsätter smälta som nu blir det ont om vägarna ut jag tror jag gör som polaren Pablo seglar isflak till paradisö köper parasoll, glömmer gammalt groll, lapar sol o övar mig att dö Pingvin, pingvin vit o svart i frack så fin Pingvin, pingvin vaggar vaggar fram med värdig min
Fler fina bilder från Falklandsöarna, pingviner och annat, på Flickr.
Vid enstaka (men dock återkommande) tillfällen drabbas jag av partiell ömhet i huvudsvålen. De drabbade delarna av skallen kan variera; just nu sitter ömheten ungefär i nordväst, snett uppåt, över vänster öra, typ. Från vanligtvis välunderrättad källa (om än i detta fall något osäker) erfor jag igår, att denna smärtförnimmelse skulle kunna vara ett symptom på ett slags yttre migrän. Det rör sig alltså inte om någon inre huvudvärk, vilket jag trodde var ett oavvisligt krav för diagnosen migrän. Har möjligen någon av mina bloggläsare förklaringen till mitt lidandes mysterium?
Det är några år sen nu jag fick vetskap om ett fint och bekvämt sätt att ta sig till himlen, tågledes nämligen. Så här i påsk- och coronatider kan ju fan själv bli religiös, varför det finns skäl att påminna om saken. Dessutom sprang jag vid dagens promenad helt oförhappandes på en skylt som tycktes varna för (eller tipsa om) denna lodräta tågförbindelse:
Låten People Get Ready, här i en fantastisk version med Eva Cassidy, ger ytterligare upplysningar om hur det hela går till:
spotify:track:2EiJyKDeF7rLvXg90L4smP
…eller:
People Get Ready Eva Cassidy People get ready There's a train a-coming You don't need no baggage You just get on board All you need is faith To hear diesels humming You don't need no ticket You just thank the Lord Yeah yeah yeah People get ready For the train to Jordan Picking up passengers From coast to coast Faith is the key Open the doors and board them There's room for all Among the loved and lost Now there ain't no room For the hopeless sinner Who would hurt all mankind Just to save his own Have pity on those Whose chances are thinner 'Cause there's no hiding place From the Kingdom's throne Ohh people get ready There's a train a-coming You don't need no baggage You just get on board All you need is faith To hear diesels a- humming You don't need no ticket You just thank the Lord Yeah yeah yeah I'm getting ready I - I'm ready yeah yeah yeah Oh I'm getting ready oh - oh I'm ready yeah
Då ljöd en sång från himmelen så skön som inga flera
Det var den lilla lärkan grå, så svår att observera…
Jag vet inte om det är bra eller illa… men den lilla lärkan grå är inte lika svår att observera längre som på Birger Sjöbergs tid (citatet ovan från “Den första gång jag såg dig”, ur Fridas bok, 1922). Teknikens under… Ingår väl i avförtrollningen av världen (Die Entzauberung der Welt, Max Weber, kring förra sekelskiftet), kan jag tro. Aber sheiße das Gleiche (skit samma), jag tycker det är magiskt ändå! Lärksången, menar jag. Inget sinnesintryck ger mig sådant intryck av vår (VÅÅÅR!) som sånglärkans jublande sång däruppifrån… Och den ska pågå ständigt, som ett ackompanjemang till allt det andra som händer när livet återvänder i april. Det gjorde den också för inte så länge sen, men nu är 80 procent av de svenska sånglärkorna borta, i det moderna jordmissbrukets tecken. Men i kärnbiotoperna finns den kvar, som på Morups Tånge, strax norr om Falkenberg. Så här låter den:
Bofinkens smattrande katedrill
Kongenial
med den krispiga vårmorgon i april
den framförs i
är bofinkens smattrande drill;
katedraliskt ekande
mellan tallstammarna –
med knorr på slutet
Fler vårbilder på Mina Bilder.
Corona Corona
(melody: Corrina Corrina, trad)
Corona Corona why do you stay so long
Corona Corona why do you stay so long
Ain’t had no loving, gal, since you came along
Corona Corona, you were gone last night
Corona Corona, you were gone last night
Came back early this this morning, you know it just ain’t right
Corona Corona
Corona Corona
Corona Corona
I hate you so
Oh oh Corona, millionkiller across the sea
Oh oh Corona, millionkiller across the sea
Stay away from me babe, stay a million miles from me
Got a bird that whistles, got a bird that sings
Got a bird that whistles, got a bird that sings
But I also got Corona, life don’t mean a thing
Corona Corona
Corona Corona
Corona Corona
I hate you so
Corona Corona, killer flu on my mind
Corona Corona, killer flu on my mind
I’m a-thinking about you babe, just can’t keep from crying
Hate and shun Corona, tell the world I do
Hate and shun Corona, tell the world I do
I pray every night Corona will shun me too
Oh Corona stay away from my home
Oh Corona stay away from my home
I’m mighty tired of you babe, please leave me alone
Corona Corona
Corona Corona
Corona Corona
I hate you so
I regel brukar jag undvika det visserligen spektakulära spektakel som kallas “trandansen vid Hornborgasjön”. Det finns så mycket annat att se vid denna superba fågelsjö. Nu var ju emellertid förutsättningarna i år en smula annorlunda; så här i coronatider kunde man tänka sig att antalet trantittande jippoturister skulle ha minskat, medan mängden tranor rimligen inte påverkas av den pågående virala krisen. Dessutom: Vädret behagade denna dag (27 mars 2020) visa upp sig från sin absolut bästa sida: sol och klarblå himmel, nästan 12 grader varmt och föga vind. Alltnog, förutsättningarna var gynnsamma nog för att resultera i ett besök vid Västergötlands Lake Nakuru. Fler bilder på Bilder.
