Var kom hon ifrån?
Författare: Jorge50
Gardell håller med mig
Ja, faktiskt, från helt olika utgångspunkter har vi kommit fram till samma slutsats, Jonas Gardell och jag: Att bränna böcker offentligt skall vara i lag förbjudet.
Och varför detta? Jo, till stöd för yttrandefriheten. Varje bok är ett skrivet yttrande, eller hur? Om man bränner en bok är man ute efter att förhindra dess yttrande, inte sant? Alltså: All offentlig bokbränning är ett angrepp på yttrandefriheten och bör därmed förbjudas.
Observera: detta gäller alla böcker. Romaner, noveller, faktaböcker. Koranen eller bibeln, lika väl som kritik av koranen eller bibeln. Ska man bränna tryckta skrifter får det inte ske inför publik, som en offentlig demonstration. Om man ändå måste göra sig av med en del överflödiga skitböcker får göra det i smyg, när ingen ser…
Så enkelt är det.
Gardell är religiös, såvitt jag vet, jag är anti-religiös. Ändå intar vi samma ståndpunkt i denna fråga. Det säger något.
Vidga era vyer! Läs inte bara den här bloggen, utan med fördel också Jonas Gardells utmärkta artikel i koranbränningsfrågan i Expressen: “Att bränna böcker är alltid att hindra yttrandefriheten.”
Landscap 
Bildligen talat
Flugan och jag
Gjorde en liten skogsvandring ikväll. Ville pröva den nya kamerautrustningen. Den var inte dålig, om man säger så, snarare åt det fantastiska hållet… Det kommer mera…
Men idag nöjer jag mig med några flugporträtt. Det märktes inte mycket av liv i skogen; varken djur, fåglar eller ens insekter. Men den kraftiga vinden blev till fint granesus ändå.
Och så var det den där enstaka flugan… Den kröp omkring i en av de fåtaliga blommorna; en flockblommig historia, typ hundkäx, kirskål eller liknande. Det blev ett flugmänniskomöte. Båda gladde vi oss åt det nya superba macroobjektivet, Nikkor Z 105mm f/2,8; flugan för att hen blev så snygg på bild, jag för att jag fick så snygga bilder (högerklicka gärna och välj “Öppna bild i ny flik” för att förstora):
Shoppinglycka
Har idag genomfört en större kamera-affär. Har sålt en kamera och köpt en annan, sålt fyra objektiv och köpt fyra andra.
Vad det gäller, om man ser det lite principiellt generellt så där, är att jag följer med strömmen och går över från spegelreflex till spegellöst. Detta är en rådande stark trend i fotografiska kretsar. Utan att gå in på detaljer kan sägas, att ett viktigt skäl till detta paradigmskifte är att spegellösa systemkameror är lättare och smidigare än de klassiska spegelreflex-klumpedunserna.
I ett halvår har jag varit ägare till en Nikon Z9, den kanske allra bästa spegellösa systemkameran för närvarande. Ändå har jag nu bytt den mot dess lillebror Z8, som är i stort sett lika bra, men 30 procent lättare. Jag har också bytt fyra objektiv till min gamla spegelreflexkamera mot fyra nya “gluggar” (fotograf-slang för objektiv), anpassade till min nya spegellösa Z-kamera.
Här en bild på mina nyinförskaffade materiella lyckofetischer:
Jag tror det blir jättebra, inte minst för er, kära bloggläsare. Tänk vilka fantastiska bilder jag ska ta som ni får se!
(Ett annat vägande skäl till affären är väl att det vore synd att dö alltför rik. Det gäller ju att leva för pengarna – ja, alltså att leva ett så gott liv som möjligt med hjälp av vad de surt förvärvade slantarna kan åstadkomma.)
tokhårt
alldeles för svart svårt
alldeles för tokhårt
alldeles för jävla trevligt
jippokul idag
för en känslig
liten rosarund
och gosig själ
som jag
Embryo
Just det, embryo till en låt. Jag vill göra ett föredrag om min resa till Ecuador. Då ska det ingå två egenskrivna låtar, som har med saken och göra. För så har jag gjort tidigare, med gott resultat: i föredragen om Jorden runt utan att flyga och det om Falklandsöarna. Än så länge vet jag bara att en av Ecuador-låtarna ska handla om det här magiska tillfället:
Det var det största ögonblicket på hela Ecuador-resan… Kontakt… magisk kontakt mellan världens minsta fågel och Ers Undertecknad.
Än så länge finns bara ett litet textembryo till denna framtida hjärtelåt:
I may be biased
but you’re so green
I swear
you’re the hummingest
hummingbird
I’ve ever seen
Dom som gjorde’t
Två succéartade spelningar senare, här är dom som gjorde’t:
Left to right:
Eva Svedberg, seductive vocals
Tobias Ruhtenberg, demon guitars
Christer Theandersson, groovy drums
J.T. Larsson, scraggy vocals & flipflop guitars
Hanna Maurin, swinging bass
P.S. Det kom över 50 pers till vår trädgårdsspelning igår. De gottade sig i den gottiga solen och njöt av gungande svängig originalmusik. D.S.
Vår “studio”
Så här ser vår Stavsnässtudio ut. Det är trångt om saligheten, som synes. Men vilka underbara ljud som frambringas i detta kaos, ni skulle bara veta… (Ja, ni får ju veta så småningom när resultaten kommer ut på Spotify så klart.) I torsdags hade vi också ett så utomordentligt fantastiskt genrep här, att jag inte kunde låta bli att utbrista: Nu kan det bara gå sämre i morgon på giget i Stavsnäs Byskola!
Glädjande nog hade jag fel. Spelningen igår var en av de bästa J.T. & The Soggy Bees nånsin gjort, tror jag. Till stor del berodde detta på en alldeles enastående publik. De lyssnade verkligen! Och de var samtidigt entusiastiska, lätta att klappa igång. För dessa musikälskare var det en fröjd att spela, ja också att dra historier, berätta om låtarna osv. De förstod till fullo vilken lysande entertainer jag kan vara, om omständigheterna är de rätta (hm… sniff sniff… vad är det som luktar?)
Idag känns man ganska utmattad. Har inte kommit iväg på min vanliga morgonpromenad innan alla andra har vaknat. I stället sitter jag här och smälter första frukost och skriver till Er. När jag lyfter blicken ser jag det här:
Men i eftermiddag är det på’t igen. Då gör vi en liten (väl förberedd) improviserad spelning på trädäcket utanför stugan. Får hoppas att så många grannar som möjligt dyker upp, så det blir lite fler åhörare än i på genrepet i torsdags. Då var det bara det här lilla snygga skalisen som lyssnade:
