Jorge50 – Sida 37 – Jörgen T Larsson

400mm Hornborgasjö

Eller sammanfattningsvis, med mer poetiska ögon sett, kanske så här:

(400 mm syftar på det objektiv som satt på kameran vid utflykten till Hornborgasjön på februaris första dag; ett 400 mm teleobjektiv.)

Ostad

Ja, en ost-stad alltså, Falköping menar jag. Ingen Ystad (Y-stad) alltså, möjligen en ystad ostad (ost-stad).

Här härskar Falbygdens Ost, i Ostérian kan man välja mellan hundratals ostsorter, osv.

Och rätt som man strövar runt i staden stöter man på en snygg ostbåge:

Började dagen med frukost. Inte så originellt, men fan så gott och nödvändigt. Sen for vi ut mot Hornborgasjön, varvid vår framfart dock hindrades av ett nedblåst träd över väggen. Tog oss ändå fotledes ut till utloppet, där gruppens limnolog Lasse P förklarade vad som behövde förklaras angående sjöns vatten- och allmänna svansföring i nuläget.

God lunch på Falköping Kurort, rabatt för pensionistas, god och näringsrik livgivande investering.

Eftermiddagsguidning på Nya Victoria Bryggeri. Victoria, gott öl! Det säger alla!

Kvällsvard med samkväm och bildvisning. Ecuadornostalgin flödade.

uptown falköping

Befinner mig i en stuga på Mössebergs camping med två kumpaner. Det handlar om en mysig återträff för Ecuador-resenärer. Från vår stuga blickar vi ut över metropolen Falköping. Mycket vackert:

Ute blåser det som fan, dock. Utomhusaktiviteterna blir kärva idag.

P.S. Det här är första gången jag testar internetdelning från min telefon till datorn. Det funkar ju bautabra! Till glädje för mig och världen (ni bloggläsare vill säga). D.S.

Spindligt

När jag höll på och förbereda mig för fotokvällen på Abecita nästa torsdag, blev jag så glad över att jag, oväntat, lyckades identifiera ett par mysiga spindlar som jag fotade i Ecuador. De här två nämligen:

Och vet ni vad de heter? Gissar att ni inte. Jo, det är en Amazon Thorn Spider och en Pinktoe Tarantula. Jag menar, bara en sån sak.

Spindelspåret förde vidare i associationerna till Universitetet i Lund 1971-74. Där hade jag en engelsk lektor som älskade att sjunga den här låten, i vilken det förekommer en spindel, på diverse parties och andra festliga tillfällen som hon var med på.

Här är texten:

There was an old lady who swallowed a fly

There was an old lady who swallowed a fly
I don’t know why she swallowed a fly – perhaps she’ll die!

There was an old lady who swallowed a spider,
That wriggled and wiggled and tiggled inside her;
She swallowed the spider to catch the fly;
I don’t know why she swallowed a fly – Perhaps she’ll die!

There was an old lady who swallowed a bird;
How absurd to swallow a bird.
She swallowed the bird to catch the spider,
She swallowed the spider to catch the fly;
I don’t know why she swallowed a fly – Perhaps she’ll die!

There was an old lady who swallowed a cat;
Fancy that to swallow a cat!
She swallowed the cat to catch the bird,
She swallowed the bird to catch the spider,
She swallowed the spider to catch the fly;
I don’t know why she swallowed a fly – Perhaps she’ll die!

There was an old lady that swallowed a dog;
What a hog, to swallow a dog;
She swallowed the dog to catch the cat,
She swallowed the cat to catch the bird,
She swallowed the bird to catch the spider,
She swallowed the spider to catch the fly;
I don’t know why she swallowed a fly – Perhaps she’ll die!

There was an old lady who swallowed a cow,
I don’t know how she swallowed a cow;
She swallowed the cow to catch the dog,
She swallowed the dog to catch the cat,
She swallowed the cat to catch the bird,
She swallowed the bird to catch the spider,
She swallowed the spider to catch the fly;
I don’t know why she swallowed a fly – Perhaps she’ll die!

There was an old lady who swallowed a horse…
She’s dead, of course!

P.S. Ni vet väl att spindlar alltid har 8 ben, insekter bara 6. D.S.

Ingen rast och ingen ro

“När dä ena släpper så tar dä andra ve”, som Rundqvist sa i Hemsöborna för 60 år sen. Knappt har man hunnit vara en del av en utomordentligt fin fredskonsert på Wärenstams med Vilda Röster, så är det dags för nästa stora begivenhet: Fotokväll om resa till Ecuador, på Abecita torsdag 8 februari. (Tror man bör skicka ett mail dit och anmäla sig, om man vill gå.)

Förutom bilder och prat blir det, som sagt, världspremiär på två nyskrivna låtar: 1) Kalle Kolibri 2) Chimborazo.

Dessutom ges det tillfälle till att ingående studera det praktiska och pittoreska unisex-hattmodet bland ursprungsbefolkningen i Ecuador:

Succé!

Vilda Rösters konsert på Wärenstams igår blev en riktig höjdare! Absolut fullsatt; ja, cirka 60 personer fick avvisas vid entrén. De får inte ta in mer än, jag tror, 135 personer eller så, av brandskyddsskäl.

De som kom in kunde skatta sig lyckliga, de som inte kom in fick tyvärr återvända hem under gråt och tandagnisslan…

Att det skulle låta bra när låtarna väl kom igång var ingen överraskning. Men diverse “börjor” på låtarna brukar vara en svag punkt; svårt att komma igång utan tveksamheter ibland. Och framför allt: att undvika rörighet och spilltid mellan alla numren, det är inte lätt, det vet vi av erfarenhet. Rådet var: Rör er gärna (givetvis) under låtarna, men dessemellan: Stå still om du inte absolut måste flytta på dig!

Och det lyckades över förväntan! Det mesta var faktiskt riktigt, riktigt bra, med tanke på våra förutsättningar. Vi är ju trots allt glada amatörer (= sådana som älskar det dom gör…), inte professionella. Om ni inte tror mig, så fråga nån som var där så får ni höra.

Här följer lite material från konserten:

För den som vill höra hela eller delar av konserten, här en länk till Dropbox.

Fred för jorden

I morgon är det dags: Fredskonsert med Vilda Röster. Går av stapeln på konstmuseet Wärenstams, Borås. Kl 16, närmare bestämt. Fritt inträde.

Kören Vilda Röster har funnits i 40 år (jubileumskonsert senare i år, återkommer till detta). Jag har varit med i 20 av dem (tenårendåren). Kören är speciell i så måtto att den saknar ledare; ingen som står och viftar, typ. Kollektivt ledarskap råder, på gott och ont. Vidare förekommer inga notpapper, eller papper ö.h.t. (förutom enstaka smygfusktextlappar) på scen. Repertoaren skiljer sig också från den traditionellt körliga – det är mycket världs- och folkmusik från olika länder.

Konserten i morgon är en mixtur av text och musik. Texter av Tage Danielsson, Astrid Lindgren, Mats Palmqvist, Fredrika Bremer, Tomas Tranströmer, Lina Ekdahl, bl.a. Låtar av Lale, Ted Gärdestad, Wolf Bierman, Kent, Boris Vian, Maritza Horn, m.fl. Stor blandning och mångfald, men den gemensamma nämnaren är FRED.

Det talas alldeles för mycket om krig, och alldeles för lite om fred just nu.

Den låt vi inleder konserten i morgon med är Länge leve livet. Den har funnits med i Vilda Rösters repertoar sedan urminnes tider:

Texten står sig väl. Den är tidlös.

Silvermåne, stjärneglans, länge leve livet
Vackrare än någonstans, länge leve livet
Den jord där vi bor, längtar och tror, länge leve livet
Där ett frö slår rot och gror
Länge leve kärleken och lusten till livet

Svärd ska smidas om till plog, länge leve livet
Våldet härskat länge nog, länge leve livet
Det kommer en dag, stark ska bli svag, länge leve livet
Kärlek vara världens lag
Länge leve kärleken och lusten till livet

Alltid vill vi sjunga så, länge leve livet
Fred och framtid tror vi på, länge leve livet
När allt tycks dö ut, tiden ta slut, länge leve livet
Sjunger vi som aldrig förut
Länge leve kärleken och lusten till livet

Till alla Er som är sugna på bruna pelikaner

Håller på och jobbar med bilderna till mitt föredrag på Abecita 8 februari. Har kommit på att det nog vore en god idé att avbryta mitt talflöde då och då, genom att lägga in ett litet bildspel med musik som går av sig själv några minuter. Det funkar fint här på datorn, och säkert vid föredraget också. Men jag har inte lyckats lägga in något bildspel här på bloggen, vilket jag hade tänkt göra idag, till allas eder båtnad. Men ack nej, det sket sig, som man säger…

Så nu tänkte jag försöka med en nödlösning. Om ni går till Flickr via den här länken, så får ni tillgång till ett album med ursnygga bruna pelikaner från Ecuador.

Sen går ni tillbaka till den här sidan och sätter igång nedanstående ljudfil. Det är en sjysst låt med Tony Furtado som jag tänkte skulle ackompanjera pelikanbilderna:

När ni har satt igång musiken går ni snabbt tillbaka till pelikanalbumet på Flickr. Klicka där på ikonen som ser ut som en trekant innesluten i en fyrkant; den finns uppe i högra hörnet. Då borde bilderna i albumet visas i en följd, som ett bildspel, utan att ni behöver göra något. Skitkomplicerat, men borde funka.

För säkerhet skull, ifall ifall inte, så får ni här åtminstone en snygg pelikanbild att titta på medan ni lyssnar på musiken.

Slösande natur

Naturens första / största bud är: / slösa!

Så börjar Elmer Diktonius dikt Det väsentliga. Jag kom att tänka på dessa rader idag. Gick min vanliga promenad i det vackra vårvädret (?), vilken tangerar Kransån nära Kransmossens friluftsområde. I lördags hade naturen slösat enormt med finpenslarna. Strött lite pudersnö på varenda gren; inte missat en enda en. Det var så vackert så man kunde dö (se lördagens inlägg).

Idag, tre dygn senare, råder full islossning i Kransån, och den mesta snön är borta. Naturen har slösat igen, vräkt på med vind, regn och plusgrader dygnet runt.