Författare: Jorge50
Tänk om
Tänk om alla träd växte vågrätt i stället för lodrätt…

Hur skulle det vara?
Repris
Jo, kanske under inflytande av situationen i världen aktar jag icke för rov att ännu en gång (se tidigare inlägg) citera gamle Blaise Pascal. Han blev bara 39 år (1623-1662), men hann onekligen med en hel del, bl.a. att formulera följande sentens:
Allt elände bland människor beror på att de inte kan sitta i lugn och ro ensamma i ett rum.
Vet inte riktigt varför detta förefaller mig så vist. Det är väl detta att jag kan bli så fruktansvärt led vid att se hur människor håller på… pratar och babblar om meningslösa ting, samlar på pengar, mer och mer pengar, städar i hemmet och naturen, konsumerar och slänger, ja, håller på och håller på helt enkelt. Ibland ger de/vi sig/oss till att kriga och slå ihjäl varann.
Om Putin hade läst och följt Pascals kloka ord kanske han hade lugnat ner sig lite. Fast fan tro’t… Man kunde också tänka sig att fläska upp ett plakat i ansiktet på honom, där han kunde läsa:
Säll är den som har till rättesnöre, att man nog bör tänka efter före.
Tage Danielsson
Ja, översatt till ryska då förstås, hur det nu kan bli. Så här såg han ut förresten, Pascal alltså. Snygg frisse (hockeyfrilla?):

Vår i mosslandet
Nyss återkommen från en promenad i det omgivande kulturlandskapet; i virkesåkrarna alltså. Det är inte frågan om skog, knappast ens om natur i gängse mening. Nej, det handlar om kultur, som sagt, odlingar. Den gröda som odlas är till 90 procent gran. Små öar av skog här och där, i övrigt plantager överallt. Det är fult, ensidigt och fult.
Nu håller de dessutom på att gallra borta i Kransmossen-området, där jag ofta går. Då passar de på att köra med sina gigantiska skogsmaskiner på de stigar jag brukar använda, och därmed förstöra dem fullständigt. Men man får väl vara glad att de inte slår till med en “föryngringsyta” med en gång (kommer säkert), dvs. ett kalhyggesMORD på all tänkbar biologisk mångfald.
Jag försöker blunda för anskrämligheterna, böjer mig ner och ser på detaljerna i stället. Upptäcker sköna ting som liknar vår i mosslandet. Alltid något ändå.
En inte alldeles liten dikt om huruledes det kan hampa sig en vårdag uti vår sydligaste provins
Häng med till Kirgizistan!
Jag har anmält mig till en, som jag tror, fantastiskt spännande fågelfotoresa till Kirgizistan, 13-23 maj. Arrangör Fokus Fotoresor, ett företag med lokal anknytning (Gert Olsson i Kinna, Lars Petersson i Falköping), som jag rest med tidigare. De är bra.Problemet är att det endast är två anmälda till resan i nuläget. Det krävs bara tre för att resan skall bli av. Är det någon med fågel/foto-intresse som har lust att följa med? Vore superroligt i så fall. Jag bifogar länk till resan på Fokus Fotoresors hemsida:https://www.fotoresor.nu/kirgizistan-fagelresa.
Putin Shootin’ Blues
Låten Blues nr Covid 19 har måst göras om till Putin Shootin’ Blues. Kommer här:
Wake up mama, turn your lamp down low
Wake up mama, turn your lamp down low
You tell me where this psycho kooky freak show might go
Tjetjenia’s got’m, Georgia’s got’m, Ukraine’s got’m, everybody’s got’m
I woke up this morning, had them Putin Shootin blues
Downers to the bone, world’s jukebox blowin’ a fuse
He’s just about the worst motherfucker
I have ever seen
He’s makin’ me sad, he’s drivin’ me mad
He’s so god damn dog gone mean
Fee Fi Fo Fum, blood of the Devil’s scum
Worldshipwrecking mess by Putin’s war machine
I’m goin to the country, baby don’t you wanna go
I’m goin to the country, baby don’t you wanna go
Gonna leave the city, gonna leave all this weariness and woe
Killing civilians, bombing the towns, that’s what he likes, this pale-fat clown
40 million ukrainians, all the people of the world agree
Ball and chain him down, and dump him in the deep Black Sea
Ball and chain him down, and dump him in the deep Black Sea
You’re Driving Me Frantic, Atlantic!

För fem år sen var jag på väg över Atlanten, på det tredje “benet” av mina lastbåtsetapper på den stora resan. 13 dagar, från 14 till 27 mars befann jag mig ombord på det franska fartyget Fort St Louis, från Puerto Limón i Costa Rica, via Kingston Jamaica, till Rotterdam. Det var förstås härligt att närma sig Europa, målet var inte så långt borta nu. Men Atlantöverfarten var inte problemfri. Här några klipp ur Dagonattboken:
Kaptenen har missfärgade tänder; ger inget gott intryck.
Har jag nämnt att frukosten är mycket knaper här? Varannan dag är det bara lite juice, kaffe, ett par baguettebitar av valfri storlek. Jag lägger på lite nutella varje morgon; alternativen är marmelad/sylt eller honung, tilltalar mig inte. Varannan dag kan det finnas en liten yoghurt också. Någon enstaka gång en sötflanig croissant. Det är en sån där meningslös sydeuropeisk frukost, bara kaffe och kalorier.
Har jag nämnt att jag hittills inte sett en enda fågel, eller något som helst annat levande här ute på Atlanten!? Det är anmärkningsvärt, utan tvivel. Mestadels gråväder också. Idag dock för första gången klart solsken, om än något kyligt (inte mer än 11-12 grader ute på bryggan i morse.
Den här överfarten är den segaste av de tre. Den första, med Aglaia, var i särklass bäst, därnäst Hammonia Galicia (fast den var också seg) och nu Fort St Louis. Det enda som är bättre här är lunch och middag, både mat och det faktum att det bjuds vin till varje måltid. Idag drack jag uppfriskande vitt vin till fisken; annars rött bordsvin. Ja, och så är det ju inte helt fel med medpassagerare, även om det inte är så mycket man kan ha dem till. Ok, Flor (20 år) är inte ointressant att prata med, men paret Eric och Francoise… Nåja, de försöker ju vara trevliga på sitt sätt. Men de är dåliga på engelska, liksom stora delar av besättningen, inklusive befäl. Flor är bättre, men inte bra. När de inte är tvungna till något annat så är det franska eller filippinska som gäller.
Kallt och blåsigt, inga valar eller delfiner, knapert med fåglar. Resulterade så småningom i rocklåten You’re Driving Me Frantic Atlantic! – en dialog mellan en ilsken resenär och den stora oceanen. Håll till godo:
En gång skall stenen
Kommer ni ihåg inlägget Tänkbar låttext? för några dar sen? Nu har det faktiskt blivit en tänkbar låt av den där texten. Låten låter så här, i provisorisk hemmainspelning (röstmemo):
Och här får ni texten igen, lätt reviderad:
En gång skall stenen
En gång skall stenen du krälar under
lyftas från dina skuldror
och förbrinna
En gång skall molnet som regnar småspik
och spön rakt över ditt huvud
försvinna
Och det enda som hörs
och det enda som förstörs
är alla tomma ihåliga årens brus
när de störtar till marken
och krossas till grus
och förgörs
En gång skall zenitsolens strålar
som sveder axlar och ryggen
i havet förgås
En gång skall ledans bläckfiskarmar
som slingerstryper dig sakta
öppna sitt lås
Och det enda som hörs
och det enda som förstörs
är alla tomma ihåliga årens brus
när de störtar till marken
och krossas till grus
och förgörs
Det enda som hörs
är ihåliga årens brus
när de krossas till grus
och förgörs

Och så lite visuellt godis…
… att knapra på till fredagsmyset…