Gertrude Stein myntade detta uttryck; det fanns med i dikten Sacred Emily från 1913. Men vad betyder det egentligen? Tja, efter vissa efterforskningar på nätet visar det sig, att de flesta använder det ungefär med innebörden att “saker och ting är som de är vad man än kallar dem, hur man än beskriver dem eller använder dem metaforiskt”. En ros är när allt kommer omkring alltid en ros… Även om du hittar på att inte använda ordet ros, utan i stället kallar blomman för “cykelpedal”, eller vad fan som helst, så bevarar den så att säga sin rosighet; den doftar fortfarande lika ljuvligt, den är alltid lika färggrann och vacker.
En ros är och förblir en ros, om du så vränger den alldeles åt h-e! Och väl är väl det…
P.S. Minns plötsligt att första avsnittet av Bröderna Cartwright hette En ros till Lotta… Men jag tyckte i och för sig det andra avsnittet, Pennfäktaren, var bättre. Det var mer skjuta där. (Adam var tuffast, enligt min ringa mening.) Jag gick in till grannarna i Broaryd, Hurtigs, för att se på teve. De hade teve före oss. Teven stod alltid på, även om Rakel och Ragnar ibland hade somnat framför den. D.S.
Liked this post? Follow this blog to get more.