Jo, har funderat lite mer på det jag sa att jag inte visste så noga i förra inlägget. Handlar om en av mina två “arga” låtar i Uddebo igår: Kajorna umgås. Så jag har tänkt efter en stund, och skrivit för att komma på vad jag kommit fram till. Men det blev alldeles för långt! Kan inte begära att alla ni upptagna, friska och fina människor mitt i livet ska ha tid med sånt! Det handlar ju mest om vad jag är för filur (gynnare / rackare). Och vem fan har tid med sånt i dessa tider…? (Ok, det jag skrev står att läsa på Sakprosa, ifall ifall ni i alla fall trots allt ändå… Men LÄS DET INTE! det är för långt!)
Jag tycker ni kan nöja er med att kolla på dom här fyra bilderna; säger ju det viktigaste om vem jag är (om nu det mot förmodan skulle vara av intresse).
den orangea delen… 
den fjälliga allomfattande delen… 
den upptåtsträvande, talliga delen… 
den rufsiga delen..
Liked this post? Follow this blog to get more.
Jörgen, Det var det finaste efter skogsstjärnorna som jag sett nu de senaste dagarna. Fyra väsentliga delar av livet som alla har fast med olika bilder och ord beskrivna. Andra färger kanske men en eld inom oss har vi alla. Rufsiga av livet i oss som fortfarande vandrar och vill veta, kunna , förstå, uppleva mera … vem är ”jag ”, vad ser jag, vad finns. Jag häpnades när jag såg bilderna av skogsstjärnorna, lyckogrät av mina minnen. Jag blev gladlycklig när jag såg rufset och det oranga. Tack.