Det som behövs kommer att uppstå, det som fungerar kommer att bestå.
På lång sikt är allt som det måste.
Levnadskonst: Att hantera ensamheten.
Allt levande, är före detta dött. Allt dött, är före detta levande.
Det är lika liten artskillnad mellan liv och död, som mellan kropp och själ.
Allting förutsätter sin motsats för att bli märke-till-lagd.
I längden finns inga avslutade eller ens påbörjade förlopp. I längden finns bara kretslopp.
Livet är som vädret: helt förutsägbart och lagbundet – inom vissa ramar. Inom dessa ramar finns alltid utrymme för slumpen.
Vist är att leva som om var dag var den första.
Det finns ingen början och inget slut. Allting har alltid funnits.
Människans obotliga nyfikenhet – på gott och på ont.
Allt strävar efter balans, men balansen uppnås aldrig. Obalans är en förutsättning för förändring och rörelse, och därmed för liv.
Total balans är ouppnåeligt, men strävan efter balans är livsviktigt.
Att bara se och tänka positivt lämnar oss försvarslösa inför naturens och vår egen mörka sida.
Att försöka skilja intellekt och känslor åt är inte bara totalt felaktigt, det får också katastrofala följder – för den enskilde såväl som för världen.
Universums cirkulära grundrytm: Växlingen mellan ordnande skapande och tilltagande oordning, entropi.
Om perception
Allting måste kunna relateras till något annat för att existera i vår subjektiva sinnevärld. Annars lägger vi inte märke till det, och förblir således omedvetna om fenomenet i fråga.
Allting måste ingå i något större och bestå av något mindre för att existera i vår subjektiva sinnevärld.
Allting förutsätter sin motsats för att existera i vår subjektiva sinnevärld.
Alla tings absoluta relativa beroende av alla andra ting för att varseblivas i vår subjektiva sinnevärld talar för att alla ting, åtminstone så som vi uppfattar dem, i grunden hänger samman. Allt är i allt. Allt är ett.