Ja, julens färg framför andra är väl rött. Och det märktes direkt i morse, för jag fick ett anfall av näsblod. Lägenheten blev rödprickig. Till saken hör, att jag tar en blodförtunnande tablett om dagen, av något oklar anledning. Vilket inte gör saken bättre; bloandet vill inte sluta, typ.
Men, man är väl ändå inte bara till för att klaga. Jag lever än, vilket inte alla gör. Varken Sandy Denny eller Eva Cassidy till exempel, två mycket fina sångerskor som gick bort i alldeles för unga år. Sandy Denny var 31 när hon föll nerför en trappa och dog, Eva Cassidy var 33 när hon dog av cancer.
Här ska ni få tre länkar till den fantastiska låten Who Knows Where the Time Goes, skriven av Sandy Denny: 1) Sandy Denny solo 2) Sandy Denny i Fairport Convention 3) Eva Cassidy.
For who knows
how my love grows?
And who knows
where the time goes?
Och så ska ni få en gammal bild på min systerdotterson Alfred förmedlar något av julens gåtfulla mysterium:
P.S. Jag vann en liten fototävling med den här bilden nyligen; den första jag ställt upp i. Välförtjänt tycker jag… D.S.
Liked this post? Follow this blog to get more.