Kl 15 idag är det skarpt läge. Då träder vi upp på den här scenen:
J.T. & The Soggy Bees ger sin årliga utomhuskonsert, här i Stavsnäs, Värmdö, Stockholms skärgård. Vi hoppas på en hyfsat stor publik (förra året 50-60 pers.), och framför allt, en diggande, intresserad publik, inte bara sugna på att svänga loss, utan också nyfikna på vad låtarna egentligen handlar om.
Den eminenta sångerskan Eva Svedberg är med och förstärker, som vanligt. Vi gör tre covers där hon sjunger lead: Now and then (Beatles-låt), Get Lucky och Unchain my Heart. Sen blir det tolv J.T.-låtar: Water, Air, Fire, Earth (elementsviten), Tidigt på morgonen (African influence), Cry Once More (lavvsång), Putin Shootin’ Blues (om vem som snarast bör skjutas, ev nedsänkas medelst ball & chain in The Black Sea), For Keeps (om vad som är för evigt), Point of no Return (handlar om Jorden runt-resan), Fearless (om det postmortala), samt Pingvin och Children of a Wandering Star (Shakespeare-influenced lyrics) i mindre format, med delar av bandet. (Texter, och i vissa fall ljudande versioner, till vissa av de här låtarna kan ni finna på Min Musik-sidan.)
Vi hoppas och tror på ett oförglömligt musiskt ögonblick i eftermiddag.
Sitter just nu på glasverandan och spisar frukost. De andra har inte vaknat än. Höjer jag blicken skådar jag ut över Kvarnsjön, där jag igår modigt tog mitt första (och kanske sista) bad för i år (kan bli ett till nästa år, vem vet). Sjön ligger spegelblank, vilket utnyttjas av tre vackra storlommar, som speglar sig i den blanka ytan. Konstaterar att de är utomjordiskt vackra, putsar sig för att om möjligt bli ännu vackrare.
Livet är just nu ganska gott att leva…
Liked this post? Follow this blog to get more.