Likt många andra har jag ägnat mycket energi åt att försöka förstå varför just Sverige har fått en våldsutveckling som saknar motstycke i något jämförbart land. Och även om jag inte tror att politikerna – i alla fall inte på mycket länge – kommer att kunna påverka detta särskilt mycket, tycker jag mig för första gången ändå höra en slags konsensus kring orsakerna. Långtifrån alla säger det högt men mellan raderna uppfattar jag att den finns där, också att döma av sådant som inte längre sägs eller relativiseras. Jag skulle sammanfatta det ungefär så här:
I grunden finns den galopperande segregationen som tillåtits pågå i decennier och orsakats av…
• En alldeles för stor invandring från länder som jämfört med Sverige är dysfunktionella och kulturellt avvikande.
• En bostadsmarknad som fungerar som ett drivhus för segregationen.
• Ett samhällssystem som gör det möjligt för människor att bosätta sig här utan att försörja sig själva och utan att anamma befolkningsmajoritetens kultur och språk. Inte ens om de begår allvarliga brott innan de hunnit beviljas medborgarskap har det varit självklart att de tvingats lämna landet.
Därtill är vi sedan länge inne i en samhällstrend med växande fokus på individ och självförverkligande snarare än på gemensamma normer och samhällsbyggande.
Jag uppfattar att de flesta i Sverige mellan skål och vägg skulle skriva under på att dessa är huvudorsakerna bakom den utveckling vi ser. Det är visserligen en rätt klen tröst att vi i så fall lämnat decennier av fruktlösa metadebatter bakom oss. Men då ökar ändå chanserna att politiker och myndigheter gör rätt saker. Men det kommer att ta mycket lång tid.
Jörgen Huitfeldt i Kvartal, 21 april 2024
Liked this post? Follow this blog to get more.