inga problem med nerverna

Förr i tiden pratade man mycket om “problem med nerverna”. Det betydde ofta någon form av psykiska problem eller psykisk sjukdom. Naturen har inga såna problem; kolla nerverna på bladet här. Tänk att vartenda ett av de miljardtals blad som finns runtomkring oss har ett bladnätverk likt det här… Undersamt är i underkant…

Åsikt om åsikter

Min strävan är att se världen som den är. Gör man det, kan man sen vidta åtgärder för att få den att bli som den bör vara.

Jag vill bibehålla nyfikenheten, läsa, lära mig, och använda det jag lär mig till att försöka förstå läget i Sverige och i världen. Allt under intryck av det som händer; förändringar som sker, trender och tendenser.

Denna hållning har lett till att jag ändrat ståndpunkt i vissa frågor. Det vore väl konstigt annars; världen ser inte likadan ut idag som för 50 år sen.

Det som engagerar mig handlar mest om att ha ett öppet sinne, att tänka så fritt som möjligt. Jag tillhör inte ”högern”, och inte ”vänstern” heller numera.

Gillar också att diskutera det jag kommit fram till med goda vänner. Det blir inte sällan bra diskussioner, men ibland slår det fel. Att jag inte tycker som jag alltid tyckt tidigare kan väcka irritation hos dem som fortfarande tycker som de alltid har tyckt. De tycker illa om det jag nu tycker, och då känns det lätt som om de tycker illa om mig också, tyvärr.

Men rätt mycket är det nog jag som är boven i dramat faktiskt. Jag borde inte höja rösten och låta så engagerad, för det är jag egentligen inte. Mitt normalläge är ganska uppgivet och pessimistiskt. Inbillar mig inte att jag kan göra nån skillnad direkt. Men så vill jag gärna säga min mening ändå, trots att erfarenheten verkligen lärt mig hur meningslöst det är att ”missionera”, och försöka pådyvla andra sina åsikter.

Måste helt enkelt lära mig att tagga ner, minska intensiteten, ligga lågt, kanske tiga still. Lite tråkigt kanske, men så är det. Ingen sketen liten åsikt är värd att förlora en vän för…

Föreskrifter för män i grupp

Byrån för lokal och global allmäntrivsel förelägger följande:

Folksamlingar enbart bestående av män belägges med torftighetsskatt och bullerböter. Det säjer ju sej självt. Ju förr desto hellre, helst redan innan.

Vidare, att alla folksamlingar på tre män eller fler ålägges bära kycklingdräkt (heltäckande). På fötterna bäres likaledes obligatoriska pipkuddar.

Vidare, att alla män, oavsett härkomst och därkomst och uppkomst och nerkomst, och kön, och tjafs, som begår nån som helst form av våldsyttring; med hugg eller håg, nyp eller näve, floskel eller flaska, och så vidare och värre – prompt och utan undantag sättes på ett isflak med kurs på söderhavet. Den som visar tecken till ånger och folkvett kan (möjligen) få med sej en metkrok och några serietidningar. Och en (liten) flaska Pucko.

Hur svårt kan det va.

Over.

Ur Flygbyken och 83 andra lämningar (2019) av Peter Törnqvist

P.S. Funderar på om den här texten kunde va nåt för vår fredskonsert med kören…? D.S.

Åsiktspreciseringar

Här följer de utlovade åsiktspreciseringarna angående de karakteristiska drag som (eventuellt) utmärker den s.k. woke-kulturen (om någon sådan inte finns, så kringflaxar i alla fall åsikterna i sig härodärstädes i samhället):

1) Håller jag inte med om, inte det svenska samhället i alla fall. Visst finns allt det där, men invänder mot att det skulle vara ”systematiskt”. Stämmer väl bättre på exempelvis det saudiarabiska samhället i så fall. NJA
2) Instämmer ej, inte på nuvarande stadium. Visst, nationer är en konstruktion, som i många fall får negativa konsekvenser, som självgod nationalism t.ex. Och strävansmålet bör väl vara en världsstat. Men vi (mänskligheten) är långt ifrån mogna för detta ännu, tyvärr. Nationerna behövs för att kunna utforma och hantera samhällen på ett någorlunda effektivt sätt. NEJ
3) Visst, samhälle och traditioner är fiktioner. Men de existerar i människors medvetanden, så därför finns de, och måste räknas med. Det svenska samhället tycker jag inte är speciellt bakåtsträvande i varje fall. Traditioner är väl däremot bakåtsträvande per definition – men det är väl inget större fel med det, eller? NEJ
4) Beror verkligen på vad man menar med ”manlighet”; menar man macho-kultur så kan jag definitivt hålla med. Men de flesta män är inte macho, inte äldre män i alla fall, och inte i Sverige. Uttrycket ”toxiskt” finner jag idiotiskt. NEJ
5) Instämmer, så är det om man skrapar på ytan. JA
6) Så är det säkert. JA
7) Så gott man kan, ja; men inte till alla behövande i hela världen, det skulle skapa kaos. NJA
8) Håller jag inte med om alls. Att klassa miljontals människor som moraliskt förkastliga är däremot synnerligen förkastligt. NEJ
9) Att räkna bort biologin fungerar aldrig. Det är ovetenskapligt och uppåt väggarna; ett klassiskt fall av att se världen som den borde vara i stället för som den är. Sen bör naturligtvis kvinnor och män göra allt för att homosexuella och transsexuella, ja vilka sexuella minoriteter det vara månde, inte skall diskrimineras eller behandlas illa på något sätt. NEJ

Summa summarum: 5 NEJ, 2 JA och 2 NJA

Bildkonst och fotokonst

Hade tänkt lägga ut “Konstrundan 3” (se konstrundorna 1 och 2) med bilder av Edvard Munch, som är en stor favorit. Men då fick jag syn på ett Munch-verk som direkt fick mig att associera till ett J.T. Larsson-verk… Ja, ett fotografiskt verk förstås, jag målar ju inte. Å andra sidan tror jag inte att Edvard M fotade, så det går ju på ett ut (idiotiskt argument, jag vet inte för vad).

Nåväl, alla olikheter till trots, likheter finns, vill jag påstå. Utan att vare sig blåsa upp eller ner mig… Se själva:

Återkommer med fler verk av Munch så småningom (med fler J.T.Larsson-verk också, med största säkerhet).

Är bara delvis woke

En god vän tycker “woke” är ett fånigt uttryck (se kommentar till förra inlägget). Må så vara. Men det finns antagligen rätt många som inte tycker så. Därför är jag ändå intresserad av var jag (och andra) står i dessa frågor.

Kan avslöja att jag fick 5 NEJ, 2 JA och 2 NJA det beror på, som svar på de 9 påståendena i förra inlägget. Återkommer med preciseringar.