Brutus Östling, känd fågel- och djurfotograf, har lärt mig vikten av en en ren, gärna oskarp bakgrund för att framhäva motivet. Jag lyssnade på honom vid en fotokväll på Abecita Konstmuseum och köpte då också hans prakthandbok: Konsten att fotografera fåglar och andra djur. Bakgrunden är nästan lika viktig som motivet, om bilden ska bli bra. Köper man ett finare objektiv till sin systemkamera vill man försäkra sig om att linsen har en fin “bokeh”, dvs. en tilltalande ofokuserad bakgrundsteckning.
När jag gick min vanliga förmiddagspromenad häromdagen tog jag med mig min Nikon D850 inklusive ett 300 mm teleobjektiv. Jag har ett flertal “gluggar”, som det heter, men tar oftast bara med mig någon enstaka, och fotograferar sedan utifrån de premisser som då ges. En av de faktorer som påverkar möjligheten att skapa en sån där suddig bakgrund är just brännvidden på objektivet; ju längre brännvidd desto lättare att renodla bakgrunden. Nu blev det så den här gången att jag gick in för att tänka extra mycket på bakgrunden. Egentligen fanns det inte mycket intressant att fotografera, tänkte jag först när jag gick hemifrån; bara denna tråkigt jämngröna vardagsnatur som jag ser dagligen. Men det visade sig vara ett feltänk; med rätt 300 mm:s bildögon påkopplade och med bakgrunden i fokus hittade jag en hel del av intresse. Se bara på några vanliga brännässlor:
Fler exempel på bakgrundsframhävda motiv från samma promenad finns på sidan Mina Bilder.
